Boktips

Den framstående biologen Alexandre Antonelli arbetar i Carl von Linnés efterföljd med att kartlägga nya arter, deras evolution och ekologiska livsvillkor. Större delen av alla arter som lever i dag är fortfarande okända för oss. Fortfarande upptäcker vi tiotusentals nya arter varje år. -- Den biologiska mångfalden är den mest värdefulla tillgång jorden ger oss. De flesta nu levande arter fanns långt före Homo sapiens, och människan skulle inte kunna existera utan naturens resurser och uppfinningsrikedom. -- I dag är hotet mot jordens biologiska mångfald ett minst lika stort problem som klimatförändringarna. Invasiva arter, miljögifter, varmare klimat och mänsklighetens exploatering av tidigare orörd natur och unika ekologiska nischer för bebyggelse, odling och annan verksamhet har försatt en hel miljon arter i fara. -- Ett dolt universum är en bok att fascineras av men också att oroas av. Boken avslutas med råd om vad läsaren själv kan göra för att skydda mångfalden. -- ?Alexandre Antonelli är forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, som har världens största samlingar av växter, fröer och svampar. Endast 36 år gammal blev han utnämnd till professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundade där Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier.

Skillnader i kön, socioekonomisk tillhörighet och utbildningsnivå är faktorer som omöjligen kan särskiljas från klimatkrisen. Det menar aktivisten Vanessa Nakate som är en av miljörörelsens mest spännande röster. Vid 21 års ålder fick hon upp ögonen för Greta Thunbergs Fridays for Future och blev den första ugandiska aktivisten att delta. I dag står hon i frontlinjen för en kunskapskampanj riktad till det unga Afrika. Som ingen före henne har hon bland annat satt Afrika i centrum för diskussionen om hållbarhet och maktfördelning. -- I Krisen börjar här belyser Nakate faktumet att de människor som drabbats svårast, är desamma som sällan hörs i den offentliga debatten. Och lika brådskande som det är att ta itu med klimatkrisen, hävdar Nakate, är det att förbättra förutsättningarna för fler att delta i kampen. Kampen om en bättre framtid för alla.

Greta Thunbergs tal skakade om världen. Med Klimatboken har hon skapat ett verktyg för alla som önskar rädda densamma. Texterna spänner över vitt skilda områden och ger oss en unik källa; här får vi hela bilden av planetens tillstånd, vilket krävs för att en aktionsplan ska vara möjlig.[Bokinfo]

Vad är biologisk mångfald? Ja, egentligen allt liv, all natur där människan är en art bland miljoner andra. Men under de senaste hundra åren har vi utsatt naturen för så stora förändringar att mängder av arter pressats hårt. Ibland till randen av utrotning. Och alla dessa arter bär på sin egen historia. De är alla djur och växter som evolutionen format till något fullständigt unikt.I "Tusen och 1 art" berättar Martin Emtenäs personligt och engagerande om åtta djurarter som har det svårt och hotar att försvinna, och visar samtidigt hur vi människor har urholkat naturen som omger oss – skogarna, ängarna, haven och de en gång i tiden så vildsinta älvarna i norr. Vi har förlorat mycket längs vägen när vi använt naturtillgångar och förändrat vårt samhälle. Vad är det vi fått istället? Offrar vi den biologiska mångfalden för någonting bättre? Vad är en art värd?

Med en blandning av populärvetenskap, journalistiskt reportage och personligt humoristiska undersökningar berättar Hetta hela historien om människan och vårt förhållande till extrem värme från dagen vi klev ner ur träden och ut ur lövverkets skuggor fram till de troliga men inte alltid så roliga framtidsscenarier som vi alla borde börja sätta oss in i.

I Världen som väntar tecknar klimatjournalisten Peter Alestig på ett nyskapande sätt en bild av hur våra liv kommer att påverkas på sätt vi inte kunnat föreställa oss.

Insekternas framtid är också vår. Tyst jord är lika delar kärleksförklaring till insekter, elegi över en värld på väg att förloras och manifest för en grönare planet. Med gemensamma krafter är den till synes gigantiska utmaningen faktiskt lättare än man kan tro. Och det finns ingen tryggare guide på vägen än insektsfantasten Dave Goulson

Detta är en självhushållningsbok för 2020-talet. Alva Herdevall och Anders Rydell förenar traditionella metoder med moderna idéer för att visa att en högre grad av självhushållning är möjlig för alla

Matsvinn kallas den mat som slängs trots att den hade gått utmärkt att äta. Varje år kastas hela 95 kg mat per person i de svenska hemmen. Det blir en stor påfrestning på miljön och innebär dessutom mindre pengar i plånboken i onödan. Att minska matsvinnet är därför en konkret, och ofta väldigt enkel, sak som alla kan göra för att spara på våra gemensamma resurser. I den här boken har Chris Werner, personen bakom det populära Instagramkontot @chrissans.se, samlat 44 smarta tips, recept och vardagstricks för en mer hållbar livsstil som minskar på matsvinnet. Lär dig olika knep för att ta vara på saker som äppelskrutten, potatisskalen och kaffesumpen, det är både gott, miljövänligt och kul! Allting har tydliga beskrivningar med bildstöd. Det ska vara lätt att göra skillnad!

Boken bakom Netflix-dokumentären Breaking Boundaries - The Science of Our Planet, berättad av David Attenborough. Förord av Greta Thunberg. Johan Rockström är chef på världens ledande centrum för klimat- och hållbarhetsforskning. I Jorden - vår planets historia och framtid berättar han och kollegan Owen Gaffney vår planets historia - från den anhopning av gaser och partiklar som kretsade kring solen och som kom att möjliggöra livet på planeten, till de förändringar som nu påverkar detta liv. Vi har nyligen sett hur jorden drabbats av skyfall och översvämningar, förödande bränder, ökenvärme på uppemot 50 grader och minusgrader i bergen i Rio de Janeiro. Jorden förändras framför våra ögon. Men vilka processer styr tillståndet på vår planet? I en epokgörande artikel 2009 kunde en grupp forskare ge ett överraskande specifikt svar: processernas antal är nio. Samtliga är på väg att överansträngas - vi står och väger på gränserna. Färskvatten, klimat och biologisk mångfald och de övriga processerna har allesammans en lång förhistoria som vi måste förstå för att kunna ta ställning till vilken framtid som är rimlig att hoppas på. Jorden - vår planets historia och framtid skildrar en berg- och dalbana med många oväntade svängar, stegringar och fall. Vi får också lära oss mycket om hur vi i dag vet så mycket om denna historia - en forskningsexposé som i sig utgör en omvälvande resa

I "En annan framtid" får läsaren följa med på Weeping Willows-sångaren Magnus Carlsons personliga och inspirerande hållbarhetsresa mot ett klimatsmartare liv. Alla behöver lägga om sitt sätt att leva, men hur? Magnus har ställt om och visar att det inte är så svårt. Att börja i det lilla och därifrån ta det steg för steg gör att alla förändringar känns naturliga - och dessutom är det rätt kul! Läs mer om hur man kommer igång och ställer om hemma och på jobbet, om klimatpsykologi, att resa och äta mer klimatsmart, hållbarhet och ekonomi - och vad experterna tänker om hur man bäst förbereder sig inför framtiden. Här finns inga pekpinnar eller skuldbeläggande, däremot många konkreta tips och klimatförebilder att inspireras av! Medförfattare är journalisten och författaren Johanna Stål

Extremväder och förstöra ekosystem destabiliserar idag samhällen i hela världen medan den nu levande mänsklighetens moraliska skuld för utebliven handling växer. Men vem bär egentligen ansvar för klimatkrisens uppkomst och lösning? Är individuellt försumbara handlingar kollektivt meningsfulla? Räcker tiden till för demokrati? Bör du låta bli att skaffa barn? Vad är framtiden? I antologin Klimat och moral skriver författaren Magnus Linton, bokens redaktör, och åtta forskare - de flesta filosofer vid Institutet för framtidsstudiers program Klimatetik och framtida generationer - om krisens moraliska dilemman, historiska möjligheter, psykologiska barriärer, ofrånkomliga ansvar och kognitiva felslut. I personligt hållna essäer, där författarna vänder sig till en bred allmänhet, skriver framstående framtidsforskare kring frågor som hittills förbigåtts i debatten

Elizabeth Kolbert berättar på en gång inspirerande och skrämmande och i sin mörkt humoristiska stil om de väldiga utmaningar vi står inför för att rädda planeten vi bor på. I Det sjätte utdöendet utforskade hon hur vår förmåga att förstöra har omformat hela naturen. Nu undersöker hon hur den sorts mänskliga ingrepp som hittills förstört vår planet ser ut att vara det som kan rädda den

Vägvalen på hållbarhetsområdet blir allt viktigare när stora delar av samhället måste ställas om radikalt. Samarbete mellan företag, finansiärer, politiker och medborgare krävs för att rätt saker ska hända. Samtidigt sätter klimatfrågan - den mest akuta - fokus på tempot i förändringarna...

Författaren, artisten och aktivisten Andri Snær Magnason är en av Islands mest framträdande kulturikoner. Hans rörande minnestal "Ett brev till framtiden för den förlorade glaciären Ok", blev en internationell nyhet och delades av miljontals människor. I Om tiden och vattnet fördjupar han sig i klimatkrisens konsekvenser. Glaciärerna smälter, havsnivån stiger och försurning kommer att ge haven en kraftigt förhöjd pH-nivå. Förändringar som påverkar allt liv på jorden. Han berättar om en tid när hans farföräldrar gifte sig då glaciärerna ansågs lika eviga som bergen under dem, men hur de nu försvinner framför våra ögon. Han målar upp en bild av vår historia, nutid och framtid som det är omöjligt att värja sig mot. Om tiden och vattnet tar läsaren med på en magnifik resa. En hoppfull berättelse som rymmer personliga anekdoter, mytologi och klimatforskning. Resultatet är en fascinerande blandning av reseskildring, historia, vetenskap och filosofi. Den är framförallt en påminnelse om att varken det förflutna eller framtiden är särskilt långt bort

Mattias Goldmann är en av landets mest inflytelserika klimatprofiler. I sin nya, syndigt optimistiska bok visar han hur vi en gång för alla kan lyckas med utmaningen att rädda klimatet. Under alla år av opinionsbildning har han och andra klimatdebattörer fokuserat på uppoffringar och försakelser. Därmed har de hela tiden skickat en signal att det som är ohållbart och dåligt för klimatet egentligen är roligare och mer attraktivt. Den signalen - menar Mattias Goldmann - är det dags skrota. För det är ju trots allt mänskligt att lusta och synda ...

Nu är hög tid att handla. Vi har i bästafall ett decennium på oss att vända det fossilbränsleeldadesuperskepp som nu är på katastrofkurs och lämna den fossilberoendeutvecklingsbana som sedan 200 år utgör grunden för vårmodernitet. I en serie essärer undersöker Staffan Laestadius vad som är nödvändigt, vad som ännu är möjligt, och hur det postfossilasamhället egentligen kan att se ut

Det var med Stockholmskonferensen 1972 som världens uppmärksamhet för första gången på allvar riktades mot vår hotade livsmiljö. För den svenska allmänheten var problematiken dock ganska välkänd. I press och etermedier var miljöfrågorna ständigt närvarande. Men bara fem år tidigare, 1967, hade läget varit annorlunda. Då betraktades det inte alls som en självklarhet att människan var i färd med att förstöra sin egen planet. Men vem eller vilka var det som satte bollen i rullning, började ställa frågor och förflytta perspektiven? Historikern David Larsson Heidenblad belyser händelserna som på kort tid orsakade ett radikalt skifte. Den gröna vändningen åren kring 1970 har fått stora efterverkningar inom en mängd områden. Men hur gick det egentligen till? Vad var det som gjorde att människor fick upp ögonen för miljökrisen, och vilken betydelse har denna historia för oss i dag? Läsaren får nya och viktiga svar på frågor som angår oss alla